Vad är gruppsykoterapi?

Gruppsykoterapi är ett mycket bra alternativ för den som vill gå i psykoterapi. I en grupp kan man få stöd, spegling av sin person och uppslag när det gäller sin livssituation.Att höra andra berätta om sitt liv, om sina känslor och tankar, innebär ofta att man får nya perspektiv på sig själv och det man själv har i sitt ”bagage”. Att dela sin oro och sina farhågor med andra kan ofta innebära att både problem och lösningar förtydligas och förändras. Sekretessen är viktig, det som anförtros skall stanna inom gruppen.Gruppsykoterapeuten är den som sätter samman gruppen. Gruppsykoterapi innebär oftast att gruppen träffas en gång per vecka under 1,5 timmar under en tvåårsperiod eller i vissa grupper den tid man själv önskar vara med.

 

Vill du komma i kontakt med en gruppsykoterapeut?

Till förmedlingslistan gruppterapeuter

Psykoterapigruppen

En psykoterapigrupp består vanligtvis av 6-8 personer som samlas en gång per vecka. Enstaka grupper träffas två gånger. Gruppsykoterapeuten samlar och väljer ut gruppdeltagare som skall kunna fungera tillsammans. Grupperna träffas antingen i 2 år eller har s k halvöppen form där gruppdeltagare börjar i en redan pågående grupp där någon slutat och lämnat en plats. Därmed kan deltagarna välja den tid de går i gruppen och både start och avslutning blir mer individuell.

Gruppsykoterapeuten

Utöver sin grundutbildning i psykoterapi har en legitimerad gruppsykoterapeut, i likhet med andra legitimerade psykoterapeuter, i allmänhet en treårig utbildning som lett fram till examen och legitimation. Sådan utbildning har sedan 1980-talet kontinuerligt bedrivits vid utbildningsenheten vid Långbro sjukhus, IPP, vid Psykoterapisällskapet i Stockholm AB och anordnas numera vid Ersta Sköndal Högskola.

Ubi, Barn och ungdomspsykiatrins (BUP) utbildningsenhet, har tidigare bedrivit legitimationsgrundande gruppsykoterapiutbildning med inriktning på barn och ungdomar.

IMG_1602På psykoterapimässan 2014 deltog föreningen och informerade om gruppsykoterapi med bl.a. denna text:

Gruppsykoterapins unika behandlingspotential
Gruppsykoterapins behandlingspotential ligger i interaktionen och kommunikationen mellan gruppdeltagarna. Att möta andra med  likartade  livshistorier, att berätta och dela sina erfarenheter, tankar och  känslor, att bli speglad och aktivt spegla andra ökar förmågan att förstå  och hantera sig själv och andra samt utvecklar den egna självkänslan.
I gruppen aktiveras våra anknytningsbeteenden, våra typiska mönster  att relatera, som kan utforskas, bearbetas och läras om. Vi kan få tillgång  till och förstå våra djupaste känslor, impulser och önskningar. I och  utanför gruppen kan vi pröva nya sätt att relatera, leva våra liv och träna  sociala relationer. Genom gruppens olika faser och de teman, som uppstår  i gruppen, utvecklas det interpersonella lärandet. Till skillnad mot i individualterapi finns möjligheten att pröva nya förhållningssätt till sig  själv och omvärlden redan i terapigruppen. Gruppbehandlingen får med andra ord både en läkande och lärande effekt.  Gruppformen som metod har även kommit att användas inom arbetslivet,  vid utvecklingsinsatser inom organisationer och vid olika  utbildningar.
Kunskap om grupper och grupprocesser ger oss också möjlighet att förstå samhället i stort.

Gruppledaren
Gruppledaren skapar – med kunskap om grupprocessernas komplexitet och egna  erfarenheter av gruppterapi – tydliga ramar och förutsättningar för att trygg anknytning utvecklas inom och till gruppen samt att konstruktiva grupprocesser främjas. Gruppledaren gör ett medvetet urval för  att få en balanserad sammansättning av gruppdeltagare, leder gruppen och stöder interaktionen och kommunikationen. Ledaren uppmärksammar kontinuerligt gruppens kultur och utveckling genom processens olika faser.
Gruppsykoterapins utveckling
Gruppterapin har sina rötter vid 1900 talets början med psykoedukativ  gruppbehandling med somatiska patienter. Utveckling skedde utifrån  det ökade intresset i samhället för det mellanmänskliga och det socialas  betydelse för människans intrapsykiska dynamik och processer.
Bland de psykoanalytiker, läkare, psykologer, sociologer i Europa och  USA som utvecklade olika former av grupper och teorier fanns Lewin,  Moreno, Perls, Bowlby, Winnicott, Maxwell Jones samt Foulkes och  Bion. De två sistnämnda har haft speciell betydelse för gruppterapins  framväxt, vilken skedde i London efter andra världskriget. Det skapades  utvecklings- och gruppsykologiska teorier, terapier och behandlingsinstitutioner,  då det fanns behov att ta hand om krigets traumatiserade
soldater, civila vuxna och barn.

Under 60- och 70-talet togs i Sverige kontakter med gruppterapiverksamheter  främst i England, USA och övriga Skandinavien (Ahlin,  1996). Olika former  av behandling och verksamheter utvecklades inom  barn- och vuxenpsykiatrin, social- och missbruksvården mm. På lärosätena erbjöds gruppterapi och gruppterapiutbildningar som en del av
läkar-, psykolog- och socionomutbildningarna.  I Sverige har en legitimationsgrundande utbildning i gruppsykoterapi  funnits ända fram till början av 2010.
Efter en längre period av kunskapsutveckling utifrån olika teoretiska  modeller med fokus på individen och individualterapi har intresset för  gruppbehandling och kunskaper om grupprocesser åter ökat. Mycket  arbete med olika grupper pågår i Sverige idag inom vård, omsorg, skola,  arbetsliv och ideell sektor. Ekonomiska fördelar för enskilda såväl som
för samhället har betydelse. Så har också arbetsmiljöaspekter för behandlarna,  då det är mindre betungande att i grupp möta personer med komplicerad  problematik (Marzeali & Munroe-Blum, 1994).

Behovet av gedigen professionell gruppkunskap som metod har därmed ökat.

Referens:
Ahlin, G. (1996). Exploring psychotherapy group cultures; Doktorsavhandling,
Stockholm: KAROLINSKA INSTITUTET

Forskning
Gruppterapi har ett brett användningsområde. Det finns stark internationell  evidens för att gruppterapi generellt har god effekt.  Forskning under 90-talet, som jämfört utfall av individualterapi och  gruppterapi i samma studie visade på inga skillnader (Smith, Glass &
Miller, 1980; Tillitski, 1990; Piper & Joyce, 1996). Annan forskning  visade i vissa fall högre effekt i gruppterapi än i individualterapi och  i vissa fall högre effekt i individualterapi. (Tschuschke, 1999).
I ett mångårigt norskt projekt jämförde man korttids- och långtidsterapi  i grupp. (20 resp 80 grupptillfällen 1 ggr/vecka.) Den genomsnittliga  positiva effektstorleken för bägge var 0.8 (Lorentzen et al, 2013).
En färsk sjuårsuppföljning visar att för patienter med personlighetsstörningar  gav bägge terapiformerna effekt samtidigt fortsatte effekten  att förbättras än mer efter avslut för de som gått i den längre gruppterapin
(Lorentzen et al, in press).
Senare års forskning visar på bra behandlingsresultat med behandling av  speciella patientgrupper med symptom som depression, stressrelaterad  psykisk ohälsa, social fobi, panikångest, tvångssyndrom, ätstörningar,  beroendeproblem, trauma samt vid stöd vid allvarlig sjukdom, personlighetsstörning  och schizofreni. (Fuhriman & Burlingame,1994; Burlingame  et al, 2003; Knauss, 2005, Burlingame et al, 2004). Goda resultat har  också visats i grupper med anhöriga, äldre, unga vuxna, barn och ungdomar  med psykiatrisk problematik. (Mackenzie, 1997; Bieling et al, 2006)
I en svensk studie av korttidsterapi i grupp med långtidssjukskrivna med utmattningssyndrom (Sandahl et al, 2011) fann man god symptomförbättring  och ingen skillnad i resultat mellan fokuserad gruppterapi,  kognitiv terapi i grupp och individualterapi.
För mer information om gruppsykoterapi:
Sandahl, C. m fl. Gruppens potential – att leda och utveckla gruppbehandling.
Natur & Kultur, 2014.
Sjöqvist, S. Gruppterapeutiskt Forum – startskottet för den skånska
psykoterapin.
Psykoterapi #1/2014.
Socionomen #6/2014.

Vi arbetar med grupper
I vår förening finns många som arbetar med grupper och grupprocesser  på olika sätt. Tillämpat arbete med behandlings-, psykoterapigrupper och  grupprocesser sker idag över hela landet. Några exempel på grupper är:
• Grupper som är inriktad på en särskild åldersgrupp, från spädbarn- till
äldregrupper.
• Grupper inom primärvården.
• Grupper inom psykiatrin, öppen- och slutenvård.
• Grupper inom företagshälsovården.
• Grupper för olika symptom.
• Grupper för sexuellt utnyttjade kvinnor.
• Ätstörningsgrupper.
• Tidsbegränsad och fokuserade gruppterapier, FGT grupper.
• Gruppanalytiska grupper.
• Korttids- och långtidsgrupper.
• Psykoedukativa grupper.
• Arbete med grupp- och organisationsprocesser, förändringsprocesser
och organisationsutveckling.
Välkommen att kontakta oss för information, handledning eller kollegialt  utbyte. Vi kan länka dig till någon som företräder just den typ av grupp  du är intresserad av!

Kontaktpersoner

Umeå
Håkan Larsson  tel 070-642 05 30  hakan.larsson@rodang.se

Stockholm
Maria Anter  tel 073-952 55 51  maria.anter65@gmail.com

Skåne
Kirsten Artin Kronkvist  tel 070-251 06 39  kirstenartinkronkvist@gmail.com

 

Comments are closed.